Frågor och svar så går det till

Vanliga frågor

Vart går utskicket till kommunerna?

Den information som kommunerna får med erbjudandet om att köpa aktier i Inera skickas både till respektive kommuns officiella brevlåda (diariet) och till kommundirektörerna, som fortlöpande informerats om planerna på ett gemensamt ägt bolag.

Måste alla kommuner köpa aktier i Inera?

Kommunerna kan välja att köpa aktier eller låta bli. Ett köp måste beslutas av fullmäktige, fem aktier kommer att kosta 42 500 kronor. Det är bara de kommuner som väljer att bli delägare i Inera AB som kommer att ha rätt att använda bolagets tjänster utan upphandling.

Vad händer med Gotland, som både är en region och en kommun?

Region Gotland innehar idag fem aktier, precis som alla övriga landsting och regioner. Därmed kommer Gotlands kommun inte att erbjudas att köpa aktier i Inera.

Finns det en tidsgräns för när kommunerna måste ha köpt aktier?

Erbjudandet om att köpa aktier får kommunerna i mars 2017 och de ska sedan besluta i respektive kommunfullmäktige. Det finns ingen bortre gräns satt för när ett sådant beslut ska vara fattat hos kommunerna, och kommunernas ägarskap registreras i efterhand som köpen blir klara.

Vilken nytta kan Inera göra för SKL?

Genom att åstadkomma en bredare verksamhetsbas för Inera AB, är det fler inom SKL än de som jobbar med hälso- och sjukvård som berörs av de fördelar bolaget medför. I det stöd som SKL ger till kommunerna i deras utveckling med hjälp av digitalisering, kan alltså Inera AB komma att spela en roll framöver. Detta ställer dock krav på en ökad kompetens när det gäller digitalisering inom SKL:s olika avdelningar, och även en ökad kompetens hos Ineras personal när det gäller kommunernas ansvarsområden.

Vilken roll spelar SKL Kommentus?

Tanken är att behov av gemensamma digitala tjänster kan tillhandahållas på olika sätt. Om det visar sig vara lämpligast att göra gemensamma upphandlingar och tillhandahålla lösningar genom att teckna ramavtal på dessa, så kommer SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) att vara en samarbetspart och ta ansvar för såväl upphandling som förvaltning av ramavtal.

Finns det några bra exempel på hur digitalisering gör nytta i kommunal verksamhet?

Det bästa befintliga exemplet är nog det digitala verktyget för handläggning av ekonomiskt bistånd i socialtjänsten, SSBTEK, som idag används av ungefär 250 kommuner. Genom verktyget kan handläggaren digitalt få in uppgifter om den sökande från en rad olika myndigheter, istället för att manuellt skaffa in uppgifter om sådant som studiestöd, taxeringsvärde eller bostadstillägg. Detta kostar i dagsläget en krona per invånare, men sparar miljardbelopp för kommunerna.
Ett annat exempel är det pågående arbetet för att hitta digitala lösningar för bokningar och bidrag inom kultur- och fritidssektorerna. Här kom initiativet från tre kommuner men efter att ha frågat runt i landet visade det sig finnas ett stort intresse från andra kommuner. Tillsammans med 200 av landets kommuner och SKL Kommentus Inköpscentral upphandlar nu SKL en gemensam lösning.