Sökresultat

Regeringen beslutade nyligen om lagrådsremissen om miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling. Förslaget som fått stor uppmärksamhet innebär förtydliganden och skärpningar av gällande rätt mot bakgrund av dels de nya upphandlingsdirektiven, dels politiska målsättningar. Motiven är goda. Det är angeläget att offentliga kontrakt inte tillskansas på bekostnad av att människor betalas usla löner, arbetar under otillständiga villor eller att barn arbetar i stället för att gå i skola. I det följande tänkte jag lägga ut texten om tillämpningen. Några av förslagen är "business as usual" medan andra kommer att bjuda på riktiga utmaningar.

Vi har nu gått in i den så kallade mellantiden, alltså tiden mellan den dag då de nya upphandlingsdirektiven skulle vara genomförda i svensk rätt till den dag då de faktiskt genomförts. Vi ser att det nya LOU-direktivet innehåller både möjligheter och skyldigheter för oss och andra upphandlande myndigheter.

Så kom den äntligen! Som vi har väntat. Jag talar inte om våren för den verkar fortsatt tveka utan om Kammarrätten i Stockholms dom (mål nr 6450-15) i målet om inköpscentralens upphandling av ett nytt datakommunikationsnät för svensk e-hälsa (Sjunet).

Min första månad på SKL Kommentus är snart till ända. Jag har fått en flygande start med många spännande möten och inspirerande samtal. Det är otroligt givande att prata med kollegor som går igång på samma frågor som jag. Nördigt kanske, men inköp och upphandling i offentlig sektor är både viktiga och roliga frågor.

"Det här året har präglats mycket av den pågående pandemin, vilket inneburit en hel del extraordinära insatser och en riskexponering som vi behövt ta hand om och lägga mycket tid på. Det har bitvis varit tufft och mycket ansträngt, men jag upplever ändå att vi har kunna ligga steget före och fortsätta upprätthålla vår verksamhet och våra tjänster som planerat, inte minst via digitala lösningar och möten". Det skriver SKL Kommentus vd Eva-Lotta Löwstedt Lundell i sin årskrönika.

Frågan om vad som kännetecknar ett ramavtal är för närvarande på tapeten både i Danmark och Sverige efter färska avgöranden i domstol. Anna Larsson, bolagsjurist på SKL Kommentus, reflekterar i vår juridiska krönika över hur instanserna i de olika länderna till synes ser på vad som definierar ett ramavtal.

Upphandlingsrätt och avtalsrätt går ofta hand i hand, men det är ändå två separata rättsområden och det finns tillfällen då de gifter sig mindre väl. Det belyser Joel Lack, bolagsjurist på SKL Kommentus, som i vår juridiska krönika exemplifierar detta med två färska domar i kammarrätten respektive hovrätten. Han anser också att det vore på sin plats att Högsta domstolen kunde vara tydligare i frågan kring exklusivitet.

Vilka nya frågor och situationer har upphandlingssverige behövt hantera i ljuset av coronapandemin? Lotta Olsson, bolagsjurist på SKL Kommentus, reflekterar över hur offentlig upphandling påverkats, men också vad vi kan vänta oss som nästa våg när krisens initiala utmaningar hanterats.

Vilka möjligheter har vi egentligen att kunna upphäva interimiska beslut när det kommer till offentlig upphandling? Sara-Li Olovsson, bolagsjurist på SKL Kommentus, funderar över detta och påminner om att det är möjligt att utnyttja redan genomförda – men överprövade – upphandlingar för att täcka brådskande och angelägna behov. Något som det just nu kan finnas ett ökat behov av.

Att just offentlig upphandling har kommit att stå i fokus för att öka tillgängligheten för funktionsnedsatta är inte en slump sett till den utveckling som har pågått inom funktionshinderspolitiken det senaste seklet. Kalle Engstrand, Junior Bolagsjurist på SKL Kommentus, resonerar kring då, nu och framtid.