Risk för tvångsarbete i leveranskedjorna i Kina

Inköpscentralen har identifierat risker för tvångsarbete i leveranskedjorna för flera produkter med ursprung i Kina. Vi har nu tillsammans med bland andra Statens Inköpscentral och regionerna utrett vilka effekter detta får för såväl våra ramavtal som offentliga inköp ur ett bredare nationellt perspektiv.

Australian Strategic Policy Institute, Uyghurs for Sale, Figure 6

Det har kommit till vår kännedom att riskerna för kränkningar av uigurers och andra muslimska minoriteters rättigheter i den kinesiska provinsen Xinjiang nu finns i andra delar av Kina, då regeringen överför människor till fabriker i hela landet.

Under förhållanden som starkt tyder på tvångsarbete arbetar uigurer på fabriker som finns i försörjningskedjorna för ett stort antal internationella varumärken. Uigurerna bor i segregerade sovsalar, genomgår mandarin- och ideologisk utbildning utanför arbetstid, är föremål för ständig övervakning samt förbjudna att utöva sin religion.

Detta framgår i flera internationella rapporter, se källor i högerkolumnen.

Samarbete mellan flera aktörer

I uppföljningen av frågan samarbetar Inköpscentralen med regionernas nationella kansli för hållbar upphandling, Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet och Svenska kyrkan.

Vi har kartlagt våra avtal och leverantörer utifrån de varumärken, underleverantörer och riskområden som nämns i rapporterna. Det gäller framför allt:

  • Bomullsproduktion
  • Textil- och klädindustrin
  • Elektroniktillverkning, inklusive mobiltelefoner och skrivare
  • Sällsynta jordartsmetaller och annan utvinning
  • Jordbruksproduktion
  • Plastproduktion
  • Rengöringsmaterial och kemikalier
  • Medicinsk utrustning
  • Elektriska maskiner
  • Mekaniska apparater
  • Leksaker och sportutrustning
  • Fordon

Inköpscentralen, regionerna och Svenska kyrkan har tagit fram ett gemensamt brev med krav på uppföljningsåtgärder. Vi samarbetar även med Kammarkollegiet.

Uppföljning av IT-hårdvara

Det område som följs upp först är IT. Med anledning av bredden av avtal har parterna beslutat att till viss del ta ett samlat grepp om:

  • Stationära och bärbara datorer, skärmar, plattor (hårdvara)
  • AV- och videokonferensutrustning
  • Skrivare och multifunktionsenheter
  • Datacenter
  • Mobiltelefoner och telefoniprodukter
  • Kommunikationstjänster
  • Säkerhetsteknik
  • Kort för identifiering och behörighetskontroll

Brevet med krav på uppföljningsåtgärder har gått ut till sammanlagt 16 leverantörer på Inköpscentralens ramavtal Arbetsplatser och elevdatorer 2015 samt AV-produkter och tjänster 2018. Övriga produkter ovan återfinns på samarbetsparternas avtal.

Vad gäller just IT följer vi arbetet med frågan inom branschorganisationen Responsible Business Alliance. Vi har även inlett dialoger med den svenska branschorganisationen IT- och telekomföretagen, hållbarhetsmärkningen TCO Certified och offentliga myndigheters intresseorganisation Electronics Watch.

Uppföljninga av övriga avtalsområden

För övriga avtalsområden där fler än en part har produkter har det gjorts en ansvarsfördelning, se högerkolumnen.

Hur Inköpscentralen har arbetat med frågan om munskydden på våra ramavtal Bristvaror till kommunala vård- och omsorgsverksamheter 2020 samt Hälso- och sjukvårdsmaterial 2018 kan ni läsa mer om här. Regionerna skickade också i slutet av november ut frågor till leverantörerna för bristvaror. Leverantörerna ombads redogöra för leveranskedjan, identifierade risker samt riskhantering. För produkterna munskydd och förkläden ombads leverantörerna att särskilt redogöra för risker för kränkningar av uigurers rättigheter i de fall man angett att hela eller delar av leveranskedjan är förlagd i Kina. Relevanta leverantörer kommer också inom en snar framtid att tillsändas det gemensamma brevet med krav på uppföljningsåtgärder.

För Inköpscentralens räkning berörs troligtvis även följande avtal:

  • Fordon 2018
  • Möbler 2017
  • Yrkeskläder och skor 2016
  • Entrémattor 2017
  • Entrézoner – fast installerade entrémattor 2019
  • Medicinteknisk utrustning STIC 2020
  • Solavskärmning STIC 2016
  • Tvätteritjänster STIC 2016
  • Järnhandelsvaror inklusive skyddsutrustning 2017
  • Bristvaror till kommunala vård och omsorgsverksamheter 2020
  • Hälso- och sjukvårdsmaterial 2018
  • Vitvaror 2016
  • Storköksutrustning 2016
  • Solcellslösningar (anläggning) 2019
  • Solcellslösningar (varukorg) 2019
  • Konstgräs 2019
  • Belöningsleksaker 2019
  • Lekmaterial 2017
  • Idrottsmaterial inklusive säkerhetsbesiktning STIC 2020
  • Trygghetslarm och larmmottagning 2015
  • Hygienartiklar och städmaterial 2018

Inköpscentralen har startat uppföljningen av leverantörerna inom de dynamiska inköpssystemen Solcellslösningar 2019 (anläggning och varukorg). Än så länge har endast fyra leverantörer uppdrag och det är endast dessa som måste rapportera. Övriga leverantörer får rapportera. Branschorganisationen Svensk Solenergi har också engagerats och de kommer att följa samt koordinera leverantörernas arbete.

Vad gör vi mer?

Vi har delat vårt brev med krav på uppföljningsåtgärder med våra motparter i Danmark, Norge, Finland och Storbritannien liksom med 19 inköpscentraler inom ramarna för European Central Purchasing Bodies Network (18 länder + EU-kommissionen), ett tiotal forskare i offentlig upphandling i Europa, samt med OECD, Swedwatch, Upphandlingsmyndigheten, PIANOo, Clean Clothes Campaign m.fl.

Samtidigt har vi underhandskontakter med UD och Sveriges nationella kontaktpunkt för OECD:s riktlinjer för multinationella företag. I mitten av december hade vi ett möte med ambassaden i Peking och inom en snar framtid kommer vi ha ett möte med Sveriges ambassadör för internationellt hållbart företagande Cecilia Ekholm.

Vi har vidare ställt ett antal frågor till ett tjugotal revisionsbyråer och hållbarhetsmärkningar, om hur de arbetar med den nu identifierade risken.

Utöver detta har vi haft möten med Better Cotton Initiative, Uyghur Human Rights Project och Worker Rights Consortium för att öka vår förståelse för frågan. De två sistnämnda är medlemmar av Coalition to End Forced Labor in the Uyghur Region.

Vad kan kommuner och regioner göra?

Det är sannolikt att även kommuner och regioner har den här typen av risker i leveranskedjorna på sina egna avtal. Därför kan det vara bra att kartlägga var produkterna inom de ovan nämnda riskområdena tillverkas. Hör gärna av er till Inköpscentralens hållbarhetsstrateg Kristin Tallbo eller regionernas nationella kansli för hållbar upphandling om ni vill ha tips och idéer.