Frågor och svar organisation och styrning

Vanliga frågor

Hur ser styrningen över bolaget ut?

Vid en extra bolagsstämma i samband med att SKL Företag AB formellt tar över Inera AB den 16 mars 2017, utses den nya styrelsen. Bolagets styrelse består av 15 ledamöter, varav sex som representerar kommuner, sex som representerar landsting/kommuner. Tre ledamöter representerar SKL Företag AB.

Vad gör ägarrådet?

Ägarrådet är Ineras högsta beslutande organ. De kommer att träffas/ha möte en gång per år och tar då beslut kring strategiska, ekonomiska och viktiga övergripande frågor för bolaget. Vid ägarrådet ska alla ägare representeras, dock kan detta ske via ombud.

Vad ska Inera arbeta med när kommunerna också är ägare?

Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet (e-hälsa), men genom förvärvet ska företaget på sikt kunna främja och stödja utvecklingen av digitala tjänster successivt inom fler verksamhetsområden, som idag är kommunernas ansvar. Det handlar om tjänster och lösningar som underlättar för invånare, företag, förtroendevalda och tjänstemän i både kommuner, landsting och regioner.

Hur får Inera sina uppdrag?

Ärenden och uppdragsförslag kommer till Inera från olika håll, dels från ägarna men även från regering, andra organisationer eller myndigheter. Inera har en process för att välja ut och prioritera ny funktionalitet och nya initiativ. Input är förslag och idéer och output är en lista med beslutade och prioriterade funktioner och tjänster som ska ingå i den gemensamma e-hälsoportföljen. Förankring med landsting och regioner sker idag genom Ineras Programråd, där alla ägare finns representerade.

Kommer Ineras nuvarande processer för uppdrag att finnas kvar?

Nuvarande förankringsprocess för landsting och regioner med programråd och programkontor är fortsatt viktig. Metoder för samarbete, förankring och delaktighet med kommunerna ska utvecklas över tid, och det är viktigt att kommunerna själva får vara med och forma dessa processer.

Kommer privata aktörer inte längre att kunna leverera tjänster inom infrastruktur och e-tjänster till kommuner, landsting och regioner?

Inera AB kommer att fungera precis som tidigare, dvs. använda sig att marknadens leverantörer för att ta fram de lösningar som krävs. I aktieägaravtalet står det bland annat att "Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden".

Vad innebär det att Inera är ett intressebolag (inte ett dotterbolag)?

Samägda företag där två eller fler företag bildar ett företag i vilket de äger lika stora andelar, så kallade 50/50-företag, räknas inte som dotterföretag utan anses vara intresseföretag. Om alla kommuner blir delägare, kommer SKL Företag ändå att ha strax över 50 procent av aktierna och vara majoritetsägare, men eftersom övriga ägare – totalt 312 om alla kommuner bestämmer sig för att köpa en andel – har ett betydande inflytande blir bolagsformen intressebolag.
SKL företag har även KPA och SOS Alarm som intresseföretag i koncernen.

Vilka ekonomiska krav ställer SKL Företag på Inera AB?

Syftet med innehavet är inte att bereda vinst åt SKL Företag AB. Någon utdelning kommer inte heller att lämnas från Inera. För att säkra Ineras långsiktiga finansiering har landstingen förbundit sig att under en treårsperiod fortsätta att köpa tjänster från Inera till samma belopp som före förvärvet. I ägardirektivet finns också krav på soliditet och avkastning. Avkastningskravet är 3 procent eftersom Inera behöver bygga upp ett eget kapital och på längre sikt stärka soliditeten. Soliditetskravet är minst 15 procent.

Vad händer vid en eventuell framtida konkurs för bolaget?

Till att börja med är det ytterst osannolikt att delägarna skulle låta bolaget gå i konkurs, även om verksamheten börjar gå dåligt av något skäl. En konkurs skulle medföra att bolaget som juridisk person upphör att gälla, men ett sådant scenario skulle inte hindra delägarna från att bilda ett nytt bolag, i syfte att ta över (förvärva) verksamheten och fortsätta där det gamla bolaget slutade. Fordringsägarna skulle i en konkurs bara få betalt så långt de realiserade tillgångarna räcker till.

Rent juridiskt finns inga ekonomiska risker för delägarna – aktieägarna i ett aktiebolag har inga särskilda förpliktelser mot bolaget, mer än vad de skjutit till i form av aktiekapital (för kommunerna 42 500 kronor). I grunden är det SKL Företag AB som tar den ekonomiska risken. Som en del i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr, och landsting och regioner har åtagit sig att som en övergång garantera köp för minst den summa de köpt för i genomsnitt under åren 2013-15. I övrigt gör ingen av delägarna några särskilda ekonomiska åtaganden. Projekten inom Inera kommer även i fortsättningen att vara självfinansierade.

Hur kan det komma sig att Inera får leverera tjänster till kommuner, landsting och regioner utan upphandling?

Detta är möjligt genom ett undantag i den svenska upphandlingslagstiftningen, där tjänsten räknas som ett internt köp, även om enheten formellt sett är fristående från den upphandlande myndigheten, i det här fallet en kommun, ett landsting eller en region. En förutsättning är att organisationen äger den verksamhet som levererar tjänsten. För att undantaget från upphandlingsskyldighet ska gälla, måste följande två förutsättningar vara uppfyllda samtidigt:
1. Kontrollkriteriet: Den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning.
2. Verksamhetskriteriet: Den eventuella verksamhet som den juridiska personen eller den gemensamma nämnden utför tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten endast är av marginell karaktär.
När både kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet är uppfyllt är ett avtal mellan den upphandlande myndigheten och leverantören undantaget från begreppet upphandlingskontrakt i lagen om offentlig upphandling (LOU). Sådana inköp behöver därmed inte upphandlas. (Kontroll- och verksamhetskriterierna brukar även kallas för Teckal-kriterierna, efter namnet på en av parterna i det rättsfall där EU-domstolen för första gången slog fast möjligheten till detta undantag från skyldigheten att upphandla.)
Undantaget finns i 2 kap. 10a §, Lagen om offentlig upphandling.

Kan även kommunförbund eller kommunala aktiebolag bli delägare i Inera AB?

Inera AB är ett samverkansprojekt mellan SKL och landets kommuner, landsting och regioner, med avsikten att kunna öka digitaliseringstakten i offentlig sektor. Konstruktionen bygger på alla landsting, regioner och kommuner avser att bli delägare i bolaget, förutom SKL genom SKL Företag AB. Genom aktieägaravtalet säkerställs att delägande landsting, regioner och kommuner har ett avgörande inflytande över beslut som fattas i bolaget. Det är inte möjligt att inom dessa ramar medge delägarskap i bolaget för t.ex. kommunala bolag eller kommunalförbund. Det skulle kräva att hela ägarkonstruktionen för bolaget måste ses över. Det kan tilläggas att medlemskap i SKL på motsvarande sätt är begränsat till kommuner, landsting och regioner.

Kan ett kommunalförbund eller ett kommunalt aktiebolag köpa tjänster av Inera AB utan formellt upphandlingsförfarande?

Detta är möjligt i de fall direktupphandling tillåts. En direktupphandling enligt LOU är möjlig att göra bl.a. i det fall värdet av kontraktet uppgår till högst 534 890 kronor, inklusive värdet av eventuella options- och förlängningsklausuler. Vid bedömningen ska hänsyn tas till direktupphandlingar av samma slag gjorda av myndigheten under räkenskapsåret. Se vidare om direktupphandling på Upphandlingsmyndighetens webbsida: http://www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/publikationer/vagledningar/2015_1_inkopsammaslag_webb160226.pdf

Vi bedömer däremot att Teckalundantaget inte är tillämpligt om kommunalförbund eller kommunala aktiebolag köper tjänster av Inera AB. Det undantag i LOU (3 kap. 15 §) som rör förhållandet mellan "systerföretag", förutsätter att "moderföretaget" (den kontrollerande personen) är den enda kontrollerande myndigheten. Det framgår också tydligt av förarbetena till LOU att i de fall kontrollen över ett dotterföretag (den upphandlande myndigheten) eller systerföretaget (motparten) utövas av moderföretaget tillsammans med andra myndigheter, undantas avtalet inte från lagens tillämpning (prop. 2015/16:195 s. 963). Eftersom Inera AB kommer att ägas av många upphandlande myndigheter, är bestämmelsen i 3 kap. 15 § LOU helt enkelt inte tillämplig.

Kan en gemensam nämnd (för flera kommuner) köpa tjänster av Inera AB utan formellt upphandlingsförfarande?

En gemensam nämnd är ingen egen juridisk person och kan därmed inte vara aktieägare i Inera AB. Om de samverkande kommunerna är delägare i Inera AB, är vår bedömning att den gemensamma nämnden kan köpa tjänster av Inera AB utan upphandling, på motsvarande sätt som en "vanlig" nämnd kan göra det sedan kommunen blivit delägare i Inera AB. Däremot är det inte givet att en gemensam nämnd kan tillhandahålla eller leverera det som "köpts in" från Inera AB till andra samverkande kommuner än värdkommunen. Av 3 kap. 11§ LOU framgår att organisationsformen gemensam nämnd inte ska behandlas på något annat sätt än en juridisk person vid tillämpningen av bestämmelserna om intern upphandling. I förhållande till andra kommuner än värdkommunen, anses det därför att nämnden är fristående eftersom den ingår i den juridiska person som värdkommunen utgör. I vad mån bestämmelserna om interna köp är tillämpliga på relationen mellan den gemensamma nämnden och andra samverkande kommuner än värdkommunen, får därför bedömas från fall till fall.