11 maj 2020 LOU | Upphandlingsrätt

Efterlängtad dom på temat golvpriser

Den 8 maj meddelade Högsta förvaltningsdomstolen en dom som ger upphandlande myndigheter en viss rätt att ställa krav på hur anbudsgivare får lämna priser. Domen är ett viktigt förtydligande om att det inte alltid är förbjudet att begränsa hur anbudsgivarna får utforma sin prissättning.

Vi är stolta över att, genom Sara-Li Olovsson (bolagsjurist SKL Kommentus) med kollegor, ha stöttat Vallentuna kommun i överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen gällande en upphandling av ramavtal för asfaltsbeläggningar m.m.

Vad innebär domen?

Frågan i målet handlade om huruvida det är tillåtet att ställa krav på att priset per enhet för ett större mängdintervall är högre än priset per enhet för ett mindre mängdintervall för samma typ av arbete. Med andra ord - det var i upphandlingen inte möjligt att offerera ett högre timpris om större mängder köptes av ett visst arbete, jämfört med om en mindre mängd köptes av samma slags arbete. Anbud med pris som stred mot detta krav, förkastades.

HFD uttalar i den nya domen att det obligatoriska krav som är föremål för prövning visserligen innebär att leverantörerna inte får prissätta sina anbud helt fritt. Däremot anger kravet ingen absolut nedre gräns för hur låga priser som får offereras. Kravet hindrar därför inte leverantörerna från att konkurrera med sina priser. Kravet är inte heller konstruerat på ett sådant sätt att det leder till att onormalt låga anbud automatiskt förkastas.

Därmed står kravet inte i konflikt med likabehandlingsprincipen eller bestämmelserna om onormalt låga anbud. Det har inte heller kommit fram att kravet på något annat sätt strider mot upphandlingslagstiftningen.

Förtydligande av tidigare praxis om golvpriser

Domen är ett viktigt förtydligande av HFD:s tidigare praxis på temat golvpriser. I HFD 2018 ref. 50, ansåg HFD att det stred mot LOU att som ett obligatoriskt krav ange att ett timarvode måste uppgå till en viss lägsta nivå, dvs. att tillämpa ett golvpris. Detta motiverades med att ett obligatoriskt krav på ett visst lägsta pris hindrar leverantörerna från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts.

Fasta priser inte lämpliga i alla typer av upphandlingar.

Sara-Li Olovsson beskrev problematiken kring detta i en krönika april 2019 som går att läsa här. Bland annat skrev hon att fasta priser inte är lämpligt i alla slags upphandlingar och att man behöver se till upphandlingen som helhet, inte enbart till leverantörernas möjlighet till priskonkurrens.

I den nya domen säger HFD att kravet som nu bedöms har avgörande skillnader jämfört med det golvpriskrav som bedömdes i HFD 20918 ref. 50. HFD förtydligar därmed att det inte per automatik är förbjudet att begränsa anbudsgivarnas rätt att prissätta sina anbud.

SKL Kommentus inblandning i domen

SKL Kommentus har stöttat Vallentuna kommun genom att upprätta överklagandet av kammarrättens dom, samt upprättande av inlagor i HFD.

- Anledningen till detta är att vi ansåg att kammarrättens dom innebar en mycket stor begränsning i en upphandlande myndighets rätt att kunna ställa krav på affärsmässig prissättning i upphandlingar, och att praxis som golvpriser och prissättning i stort var på väg åt ett mycket negativt håll, säger Sara Li Olovsson. Vi bedömde även att det fanns en reell möjlighet att få målet prövat i HFD.

- Vi är förstås glada över att ha kunnat hjälpa Vallentuna kommun driva det här principiellt viktiga målet till vinst, avslutar Sara-Li, som också riktar ett tack till sina kollegor Erik Edström och Åsa Edman.

Läs domen här

Tipsa en vän

Kommentarer (0)

Skriv en kommentar