Nätverket för Europeiska inköpscentraler diskuterar rättsmedlen med EU-kommissionen
Åsa Edman, chefsjurist på SKL Kommentus, berättar om frågorna som lyftes när nätverket för Europeiska inköpscentraler träffades i juni.
Härom veckan besökte vi ett något kylslaget Helsingfors för ett möte i vårt informella nätverk som består av nationella inköpscentraler i Europa. Vi är ca 15 centrala inköpsorganisationer som ett par gånger per år samlas tillsammans med tjänstemannarepresentanter från Europeiska kommissionen. Vi delar med oss av vårt pågående arbete, utbyter erfarenheter och diskuterar angelägna frågor.
Den här gången hade kommissionen ställt upp med både handläggare och direktören från deras avdelning för offentlig upphandling. De kom för att bl.a. lyssna till nätverkets synpunkter på rättsmedelsdirektivet som vi i slutet av förra året skickat till dem.
Inledningsvis tog kommissionen till orda och berättade om den utvärdering av rättsmedelsdirektiven (Economic efficiency and legal effectiveness of review och remedies procedures of public contracts) som man låtit genomföra. Kommissionens tjänsteman påtalade att statiken i allmänhet är ganska usel men att Sverige utmärker sig som landet med flest överprövningar i EU. Vidare drog man slutsatsen att specialdomstolar verkade vara mer effektiva och insatta i upphandlingsdirektivet än allmänna domstolar. Kanske ingen överraskning då dessa instanser är just specialiserade på upphandlingsregelverket.
Hög andel överprövningar vanligt problem för många inköpscentraler
Undertecknad redogjorde tillsammans med kollegorna från italienska Consip och spanska DGRPPC för nätverkets skrivelse som tecknar en bild som beskriver problem som är vanliga i flera medlemsländer. Gemensamt för inköpscentralerna är att de har en hög andel överprövningar (som de ofta vinner) och vissa länder, inklusive Sverige, har besvärande långa handläggningstider i upphandlingsmålen. Flera inköpscentraler anser att det är ett problem att överprövningar används som en taktik för att få fortsätta sälja under handläggningstiden. Vi tycker alla att allmänhetens behov och den vinnande leverantörens intressen är alltför underordnad den klagande leverantörens. Slutligen anser nätverket att inköpscentraler har en särskild roll som inte beaktas när överprövningarna handläggs. När handläggningen drar ut på tiden får inte enbart en – utan många – upphandlande myndigheter problem.
Förslag på effektiva rättsmedel
Nätverket understryker vikten av effektiva rättsmedel och lämnar ett antal förslag som kan bidra till det. Exempelvis anser nätverket att det – mot bakgrund av EU-domstolens avgöranden (C-100/12 Fastweb, C-230/02 Grossman AirServices, C-249/01 Hackermuller) – bör klarläggas under vilka omständigheter som ekonomiska aktörer saknar talerätt. Vidare anser nätverket att EU-domstolens avgöranden (C-470/99, Universale-Bau, Grossmann Air Service, C-538/13, eVigilo) bör utgöra grund för klargörande regler som begränsar leverantörers möjligheter att begära överprövning till de upphandlingsfaser som det påstådda felet hör hemma i, t.ex. ska ansökan om överprövning av förfrågningsunderlaget ha inkommit innan avtalet tilldelas, med risk för att talan i annat fall avvisas. Liknande tale- och preklusionsfrister finns exempelvis i Spanien och Österrike. Frågan har stötts och blötts i Sverige men regeringen är oss fortsatt förslaget skyldig.
Kommissionen tar fram vägledning
Nätverket föreslår vidare begränsningar för hur lång tid ett upphandlingsmål ska få ta. I Litauen tar det 14 dagar för prövningsorganet att fatta slutliga beslut (det vore enligt min mening ingen omöjlighet att reducera handläggningen i svenska förvaltningsdomstolar till 90 dagar). Vidare föreslår inköpscentralerna att kommunikationen mellan parterna bör begränsas och att domstolarna styr partnerna i syfte att minska inlagornas omfattning.
Kommissionens representanter erkände problembilden men påtalade att kommissionen ändå dragit slutsatsen (av rättsmedelsrapporten) att rättsmedlen inte ska ses över. Istället arbetar kommissionen med vägledningar bl.a. om när den automatiska avtalsspärren kan lyftas och hur rättsmedlen aktualiseras vid ändringar av avtal. Vidare utbildar kommissionen domare från nationella domstolar om hur 2014 års upphandlingsdirektiv kan tolkas. Därtill arbetar kommissionen med benchmarking av effektiviteten i handläggningen i de nationella domstolarna. De tjänstemän som deltog vid mötet, uppmanade nätverket att ta en aktiv roll i tolkningen av regelverket och inbjöd oss att komma med förslag på både juridiska och praktiska vägledningar. Det ansåg nätverket att vi bör ta fasta på.
Med det önskar jag er alla en härlig sommar!
Av
Kommentusbloggen
Kommentarer (0)
Skriv en kommentar