11 mars 2020 LOU

Vi vill få regeringen att lyfta frågan om takvolymer i EU-domstolen

I dagarna har SKL Kommentus tillsammans med SKR skickat in ett brev till civilminister Lena Micko. I brevet uppmanas regeringen att yttra sig i EU-domstolen och vi hänvisar till ett pågående mål som handlar om att bland annat takvolymer ska anges i ramavtal med risk för att det annars kan ogiltigförklaras.

(Bild: Åsa Edman, SKL Kommentus)

Åsa Edman, chefsjurist på SKL Kommentus, förklarar svårigheterna med utvecklingen i domstolars och myndigheters praxis. -Takvolymer är det maximala värdet eller kvantiteten av varor eller tjänster som får köpas på ett ramavtal. Det är många av dagens ramavtal som saknar takvolymer. Majoriteten av Sveriges upphandlande myndigheter saknar också system för att prognostisera och följa upp volymangivelser. Och även de som har system har svårt att prognostisera och precisera fyra års behov. Som exempel kan nämnas att behoven i vården varierar på grund av patientrörlighet, politiska beslut, epidemier, särskilda händelser etc.

Varför är den här frågan angelägen för SKR och SKL Kommentus?

- Målet är angeläget på grund av att ogiltigförklaring riskerar att påverka ramavtalen och därmed försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor. Och nästan 40 % av alla upphandlingar i Sverige resulterar i ramavtal. Syftet med ramavtal är att de på ett effektivt sätt ska förse offentlig sektor med varor och tjänster. Den nuvarande utvecklingen i praxis leder tyvärr till motsatt effekt, förklarar Åsa.

Det är viktigt att ramavtalen får fortsätta vara ett effektivt instrument för att förse offentlig sektor med varor och tjänster.

-Vi menar att 2014 års upphandlingsdirektiv inte kräver att takvolymer och uppskattade volymer ska anges i form av kvantiteter. Det går att tolka lagstiftningen så att man kan ange dem i kronor.

-Vidare vill vi som arbetar med nationella ramavtal kunna dela in dem i mindre geografiska områden eller olika produktområden för att fler företag ska ha möjlighet att lämna anbud. Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten anger samstämmigt att takvolymer ska anges för varje sådant område. Det är närmast ogörligt för oss. Vi anser att syftet med praxisen om takvolymer är att upphandlingar inte ska undandras den inre marknaden. Då räcker det att ange takvolymerna för ramavtalet i sin helhet.

Varför väljer ni att vända er direkt till regeringen?

- Det är endast regeringen som har rätt att yttra sig i EU-domstolen.

Vad önskar ni uppnå?

- Vi vill att regeringen yttrar sig i målet i EU-domstolen. Ramavtal som saknar takvolymer eller uppskattade volymer ska inte behöva blir föremål för ogiltigförklaring. Det är viktigt att ramavtalen får fortsätta vara ett effektivt instrument för att förse offentlig sektor med varor och tjänster.

Läs brevet i sin helhet här. (PDF-dokument, 1,1 MB, nytt fönster)

Tipsa en vän

Kommentarer (1)

Åsa Edman

1. Skrivet den 19 mars 2020 kl. 15.30

Tack för kommentaren, Thomas. Jag håller förstås med om att ramavtalen är frivilliga att tillämpa, dvs. om man inte avtalat om annat, och att det skillnad mellan takvolymer och uppskattade volymer. Problemet är av juridisk karaktär såtillvida att målet i EU-domstolen handlar om hur takvolymer och uppskattade volymer ska anges (mängd eller kvantitet och för ramavtalet i sin helhet eller per upphandlande myndighet). Vidare handlar det om att ramavtal som upphandlats utan att dessa eventuella krav följts, skulle kunna bli föremål för ogiltigförklaring. Vi tror att det kan bli en stor utmaning för många, inklusive oss som samordnar inköp.

Skriv en kommentar